Depression

Vad är en depression?

Litteratur:

Reuter Antonia (2011) Nedstämdhet i samband med förlossning.... gothia förlag

Ett tunt häfte som beskriver när inte glädjen finns efter förlossningen.
Författaren lyfter fram begreppen Blues, depression och psykos. I häften finns en kort beskrivning om hur en mamma kände sig efter förlossningen. Antonia beskriver symtomen på en depresssion och säger att var 10:e kvinna drabbas av någon typ av depression och ca 1 av 1000 drabbas av en psykos i samband med en förlossning. Hon beskriver också olika faktorer som kan utlösa en depression och har man flera faktorer samtidigt ökar risken. Det är viktigt att få hjälp och bör vända dig till barnmorskemottagningen/mödravårdscentralen för samtal och få fylla i en självskattningsformulärt (EPDS - edinburgh postnatal depression scale) behandlingen är ofta stödjande samtal (på BVC), psykologisk behandling, medicinering, stöd från omgivningen, livsstilsförändring.

I slutet av häftet finns tips på litteratur som ex vänta barn ( U. Björklund); leva med barn (L H Gustafsson/M Köhler); moderskap i motvind (A Birbrajer/M G Kullbratt); deression och ångestsyndrom (socialstyrelsen). Det finns även hänvisning till www.1177.se

Antonia Reuter är leg psykolog och specialist i klinisk pedagogisk psykologi med lång erfarenhet av nyblivnad föräldrar.

I häftet saknar jag referenserna och litteraturlistan, som gör att man kritiskt kan granska informationen.

Häftet (15 sidor) är lättläst och är ett komplement till facklitteratur och ger en tydlig förankring till verkligheten.

Addis M E och Martell C R (2011) Ta makten över depressionen steg för steg. Natur och kultur, Lettland.

Boken är uppdelad i 3 avsnitt.

1. Att förstå depression
2. att övervinna depressionen
3. aktivering som ett förhållningssätt i din vardag

1) delen beskriver vad en depression innebär och där personen ska identifiera sig utifrån de olika steg och förstå hur depressionen fungerar, symtom och lära sig hantera depressionen. Att ta kontroll över sin sjukdom och öka medvetandet om sitt beteende.

2) denna del handlar om att kunna ta sig ur depressionen. TRAP (fälla) används för att personen ska kunna känna igen eller förändra beteende. T ( trigger) är en situation eller stimuli som påverkar individen. R (response) är en reaktion på den utlösande faktoren som ofta är en emotionell karaktär. A P ( avidance Pattern) är det undvikande beteende som du tillgriper. personen får arbeta med dessa begrepp och titta på konsekvenserna och hitta alternativ att pröva. Under detta avsnitt beskrivs ACTION - A (A = assess - bedöm din sinnestämning och beteende) C (C = choose - välj alternativa beteende) T ( T= try out - testa alternativen)  I ( I= integrate - integrera dessa förändringar i ditt liv ) O(O= observe - observera resultatet) N (N= now - gör nu en utvärdering). Avsnittet avslutas med beskrivning av hur oro ältande, grubblerier fungerar ...

3) Denna del beskriver att du ska arbeta med förändringarna i små steg. Att sätta upp korsiktiga mål och långsiktiga mål där utvärdering är en viktig del i arbetet.

Boken avslutar med en kort beskrivning av olika behandlingsmetoder som självaktivering, Kognitiv terapi, insiktsorienterade terapier, interpersonell terapi och medicinering (antidepressiva läkemedel).
det finns även mallar för kartläggning av aktivitets och stämningsschema.

Boken är självhjälpbok och har en litteraturförteckning i slutet. Författarna är fil.dr psykologi och docent i psykologi vid Clark University i Worrcester MA och University of Washington i Settle,WA.
Boken är på 203 sidor.

En lättläst bok som hjälper personerna att få självinsikt och handlingsberedskap. Lider man av depression är detta en bok man behöver inhandla.
Inom landstingets psykiatri har man startat upp med patient skolor kring depression, ångest... att skapa insikt och förstå sin sjukdom. Denna bok är ett mycket bra alternativ.

Leahy R L (2011) Besegra Depression en innan den besegrar dig. Natur och Kultur, Stockholm

Boken är en handbok  till personer som vill arbeta med sin depression.

Robert är professor i klinisk psykologi och kognitiv psykoterapeut. Boken är uppbyggd på 13 kapitel och innehåller 282 sidor.

1. börjar med att beskriva vad en depression är utifrån en fallbeskrivning. Robert beskriver vilka symtom som är i en depression och att man måste ha minst 4 av dem  (känslor som värdelös/skuld, minskad tanke-/koncentrationsförmåga, brist på ork/svaghetskänsla dagligen, sömnstörning, förändrad vikt, minskad aptit eller ökad aptit, psykomotorisk hämning.., återkommande tankar på döden eller självmord) under minst 2 veckor för att klassas som en depression. Han beskriver att det finns olika typer som dystymi, dubbel depression, postpartumdepression, bipolär sjukdom (tidigare manodepressiv sjukdom) som perioder som växlar mellan mani och depressiv, unipolär (ingen manisk period). Han har även med orsaker till depression utifrån olika teorier och vilka konsekvenser som sjukdomen kan ge. I 1:a kapitlet hittar du självskattnin utifrån QIDS (The Quick Inventory of Depressive Symtomatology) som att beskriva de senaste 7 dagarna. Innehåller  insomning, nattsömn, tidigt uppvaknande, sömntid, nedstämdhet, aptiten, vikten, koncentration, självuppfattning, tankar om döden, intressen, energinivå, tröghet, rastlöshet. varje svar har en siffra som summeras ihop. lindrig depression är poäng mellan 6-10; måttlig mellan 11-15; svår mellan 16-20 och mycket svår mellan 21-27.
2. Handlar om hur en person med depression tänker - tankefällor, att bedöma attityder genom att fylla i självskattningsformulär - DAS (dysfunctional Attitudes Scale). höga poäng visar att personen drabbats aven depressionsepisod. i kapitlet lyfter författaren upp an ge digen figur som visar det depressiva tänkandet - pessimism, dysfunktionell regelbok, negativ förklaringsmodell, övergeneraliserat minne, brist på aktivitet, njutning och belöning, ältande, evolutionär anpassnng.
3. Handlar om att övervinna sina känslor av hopplöshet genom att ifrågasätta känslorna.
4. Handlar om att handskas med sin överdriven självkritik och bryta den onda cirkeln.
5. Handlar om att duga och inte behöva varaperfektionist. här hittar du självskattningsformuläret - multidimensionell perfektionsskala. Du får en inblick i hur du är och vilka konsekvenser det ger.
6. Handlar om att bygga upp din motivation och planera mål kring aktiviteter.
7. Handlar om att arbeta med att ta beslut
8. Handlar om att sluta älta och våga att släppa taget med den osäkerhet det innebär.
9. Handlar om vänskapsrelationer och hur du påverkar en relation och vilket stöd de kan ge.
10. Handlar om att lära sig att se ensamheten på ett annat sätt och skapa nya kontakter men även sällskapsdjur.
11. Handlar om att möta olika problem som kan uppstå i ett kärleksrelation och hur man handerar och arbetar med dem.
12. i slutet av boken är en beskrivning av hur du förebygger återfall med självhjälp.
13. sista kapitlet är slutord med appendix  som beskriver antidepressiv medicinering med ex på läkemedel, biverkningar..; Alternativa behandlingar -  TMS (transkraniell magnetisk stimulering) ; VNS (stimulering av vagusnerven); ECT(elektrokonvulsiv behandling) ; SAD (årstidsbundna affektiva syndrom)

Boken avslutas med en litteraturlista för respektiva kapitel som är kopplad till referenserna i texten som motsvarar en siffra.

Boken är ett stöd i lärande av sjukdomen depression och hur du ska hantera den. Boken har mycket fakta text och kräver att du ska må ganska bra för att komma igenom alla kapitel eller ha stöd genom att ta sig igenom litteraturen. Boken är bra och lätt läst.
Att använda boken i en studiecirkel för en grupp personer med depression kan vara ett alternativ där ledaren hjälper gruppen att lära sig om sjukdomen och hur de ska hantera sina symtom och minska återfallen. Boken är värd att läsa.

Litteratur - slutstation rättspsyk.

Litteratur

Åkerman Sofia, Eriksson Therese (2012) Slutstation rättspsyk - om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott. Scandbook AB, Falun.

 

Boken handlar om ett antal kvinnor som hamnat i Sundsvall eller Växsjö rättspsyk pga självskadebeteende eller svåra ätstörningar.
Författarna har följt kvinnorna och genom att läsa deras journaler kunnat beskriva hur de tvångsvårdats med otillåtna metoder under 2000 talet.
De beskriver hur flickorna blivit skrämda till att inte skada sig eftersom de hamnat i isolering, bältes läggning eller haft hjälm och handsar under långa peroder.
Boken är värd att läsa och kan vara ett underlag när man diskuterar lagar, bemötande och behandlingar i undervisingen. Det är också viktigt koppla dokumentationen till bokens innehåll.

I boken lyfter man fram brister i dokumentationen som inte följer LPT instruktioner.

Finns att köpa som inbunden bok eller som pocket bok.

Länkar:

slutstation rättspsyk - författarna
slutstation rättpsyk - facebook
Threse Eriksson - författare
Sofia Åkerman - författare

Organisation och historik

I litteraturen beskriverna författaren fördelningen av ansvar mellan kommunen och landstinget. Efter psykreformen skulle båda organisationerna dela på ansvaret. Landstinget svarar för utredmning och diagnostik, medicin behandling, psykoterapeutisk behandling, utfärdar intyg och övriga behandlingsinsatser av sjukvårdande karaktär. Landstinget har den akuta psykiatriska vården och rättpsykiatrin. Kommunen har ansvar för boendestöd, sysselsättning, särskilda boendeformer, samordning och planering och de patienter som är färdigbehandlade patienter i sluten psykiatrisk vården. Ansvaret ligger på stödja personerna för att klara ett dagligt liv med sysselsättning (Glant, 2010. ss5-7).

Idag har ansvaret för psykiatrivården placerats inom respektive geografiska området och ska ge ökad tillgänglighet med tidigare insatser. Det finns ca 5000 vårdplatser inom psykiatriska klinikerna och ca 1/4 är till rättspsykiatrisk vård. Mellan 1991-2001 minskade vårdplatser med 70%. Idag vårdas genomsnittet av patienter på en psykiatriskavdelning i ca 19 dagar. När det gäller jourverksamheten är det hög belastning och  svårta att ge inläggningsplatser när det gäller skydd åt självmordsbenägna personer och förebygga våldshandlingar av aggresiva personer.
1995 kom psykiatrireformen och kommunen fick ansvar för ca 50000 psykiskt funktionshndrade. Det innebär att personer som vårdats mer än 3 månader i sluten psykiatrisk vård ska kommunen ordna ett anpassat boende till personen och lagen om assistansersättning beskriver insatser av rådgivning, personligt stöd, ledsagarservice, kontaktperson, personlig assistans, ... möjligmån skall psykiatrisk vård ske via öppna vårdformer. Det är viktigt att personalen inom hemtjänst, hemsjukvård ..mm.. behöver utbildning och stöd för att klara av situationen. Hos ca 1/4 av de personer med psykiskt funktionshinder har även missbruk av alkohol eller narkotika missbruk (Ottosson, 2010, ss 23-24).

Inom psykiatrin arbetar personalen i team, som består av psykiatriska sjuksköterskor, skötare, psykiatrer. Teamet arbetar för att lindra akuta symtom och skydda mot självmordsimpulser och våldshandlingar. Varje patient har en patientansvarig läkare (PAL) som ställer diagnosen, samordnar undersökningar och behandlingsåtgärder. Det är viktigt att göra patienten delaktig i alla beslut (respekt och självbestämmande). Det ska göras en vårdplan angående planering och väntad effekt av behandlingen. Strävan efter frivillig vård istället för tvångsvård. I teamet ingår även Arbetsterapeuten, Kuratorn, Psykologen, Sjukgymnasten och Psykoterapeuten. I behandling ingår övningar i mental närvaro som kallas mindfulness och kroppskännedom (Ottosson, 2010. ss 24-30)


Fundera över hur psykiatrin såg ut förr och jämför med idag!

Det har hänt mycket i historiskt hänseende - från att tro på en obalans mellan olika  vätskorna i kroppen och där för användes metoder som svänggungor, falluckor i broar...
Långbad innebar att patienterna låg under lång tid i varmt vatten, med ett täcke över karet för att inte kliva upp och effekten var att bli lugna pateinten. Av egen erfarenhet vet jag att ett varmt bad gör att vi slappnar av i kroppens alla muskleroch vi blir slöa. Det som är skillnaden melan oss och patienterna är att vi kan gå upp ur badkaret medan de låg kanske i 2 dagar och fick göra sina behov i vattnet.
Tvångssterilisering var en metod för att se till att inte sjukdomen skulle gå i arv. De sjuka hade inget värde och behandlads utifrån den synen. Kvinnor fick enbart vårda kvinnor medan männen vårdare männen. Rummen kallades celler och tvångsåtgärder förekom.

Jag rekommenderar attni ser filmen " Den Nya människan" som handlar om Gertrud som hamnar på ett hem för flickor. Tvångssteriliseringen var kravet för att få lämna hemmet. För att se kontrasten bör du se dokumentären, som ett filmteam gjorde efter att följt ett antal patienter på en sluten psykiatrisk avdelning. Filmen heter "Sluten avdelning".

Lobotomi och ECT var några behandlingar som användes i Sverige. I Läkartidningen finns det ett antal artiklar som beskriver dessa behandlingsmetoder. 1944 gjordes första lobotomin i Svrige och redan efter 1 år redovisades resultatet av de första 15 patienterna med diagnosen schizofreni som sedan spred sig operations medtoden över hela landet. I Sundsvall gjordes 59 lobotomier under 1946. 1956 minskades operationerna och medicinen klorpromazin tog över (Ögren, 2006). I Sverige gjordes 4500 lobotomier med en dödlighet på 7,4%. 63% av de som lobotomerades var kvinnor men även barn och förståndshandikappade lobotomerades. I artikeln beskriver man olika personer som som opererades och dödsorsakerna (Ögren, 2009) Enlund beskriver ECT som en behandling med snabb effekt i ett akut livshotande psykiatriska tillstånd. Vanligast ger man ECT vid djupa depressioner som kan ha en dödlig utgång, som ex cancersjukdomar där man får cellgift som inte frågasätts.  En person i en djup depression finns risk för självmord eller cirkulatorisk kollaps vid katatona tillstånd (Enlund, 2010)

 

Klorpromazin med medicinen Hibernal kom 1953 och ersatte lobotomin.

Psykreformen kom på mitten av 1990 talet och psykiatrins ansvar skulle organisaeras. Kommunen och landstinget fick det delade ansvaret.

Har barn- och ungdomars psyiska ohälsa ökat?

Här finns möjlighet att lyssna på  föreläsning om barn och ungdomspsykiatrins historia - från förr till idag.

• Del 1
• Del 2
• Del 3
• Del 4

Länkar som ger en bild av psykiatrins historia:

Långbrosjukhusmuseum ger en bild hur sjukhuset såg och vad skötarna gjorde. Det finns infomation om tidningsartiklar, beskriver personalen, länkar till olika museum.
Mentalvårdmuseumet i Säter
Psykiatriska museumet.
Psykiatriska historiska museum. dk

Litteraturförteckning:

Enlund Mats (2010) Skräddarsydd ECT. Läkartidningen 2010-01-26 nummer 4. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13618

Glant Helène (2010) Ny i Psykiatrin - våra vanligaste psykiska sjukdomar, bemötande, behandling. Gothia förlag, Mölnlycke.

Ottosson Hans (2010) Psykiatribok. Liber AB. Stockholm. ss 19-30

Ögren Kenneth (2006)  Hyfs och stil i sättet att skriva om lobotomi Läkartidningen.  2006-02-15.
nummer 7. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3241

Ögren Kenneth (2000) Lobotomins okända historia: kvinnor, barn och idioter opererades.Läkartidningen Volym 97 nr 30-31. 2000


Viktiga frågor:

Hur har psykiatrin utvecklas under tiden och hur ser psykiatin ut idag?
Vilken betydelse har historiken ?
Hur kommer psykiatrin se ut om 10-20 år framåt?
Hur ser psykiatrin ut i eran region?

 

 

Vad är hälsa och ohälsa

Litteratur:

Kristofferssen Jahren Nina (2009) Grundläggande omvårdnad del 1. Liber AB Stockholm. ss 28 - 51.

Hälsa beskrivs inom vården som ett centralt begrepp. Vi möter människor dagligen och det är lätt att ställa frågan - Hur står det till? Hur mår du? Men vill vi alltid ha det riktiga svaret .. vi är ofta på väg och den andre personen vill inte belasta oss med hur han/hon igentligen mår...

Idag pratar vi om att uppnå hälsa genom ex att träna våra kroppar med olika fysisk aktivitet, vi ska äta rätt kost och leva sunt. Men vad är rätt kost och ett sunt liv?

Idag har man byggt upp olika hälsocenter, hälsohem och alla ska äta hälsokost, åka på hälsosemester, göra hälsoundersökningar...

Men vad är hälsa?
Vem avgör om Jag har hälsan?
Vad har jag för syn på hälsa?
Vilken defination har jag på begreppet hälsa?

Det är viktiga frågor som vi behöver ställa och diskutera.

Ordet hälsa betyder frisk, oskadd och hel som människan både fysiskt och psykiskt.
När vi tittar på begreppet historiskt så ser man hur begreppet hälsa förändrats, pga olika fakorer  som bla människans livsvillkor, synen på människan och människovärdet.

Platon (427-347 f.kr) säger att alla människor borde sträva efter att uppnå moraliskt ideal och beroende av personlighetens olika sidor, som måste det finnas en balanseras mellan sidorna.

Hippokrates (460-377 f.kr) talar om att det måste finnas en balans mellan kroppens olika organ och en harmoni. Ett helhetsperspektiv är kropp och själ är ett. Männsikan skulle leva utifrån rättskaffenhet, måttlighet, pålitlight, besinning och harmoni för att nå den idealiska livsföringen.

Naturvetenskapen (1500-1600 talet) hade dualistisk människosyn som talade om skillnaden mellan själ och kropp. 1850 blev hälsa mer sjukdomsorienterad och kopplades till rubbningar och svikt i de inre organen. Hälsa blev en frånvaro av sjukdom som varade fram till 1950-talet.

Florence Nightingale beskriver hälsan som att man ska kunna utnyttja alla resurser man har

WHO (Världs hälso organisationen ) (1946) beskriver hälsan som att inte enbart vara frånvaro av sjukdom utan ha ett välbefinnande både fysiskt, psykiskt och socialt. Kopplas till vård och omsorg och utgår från individuella och subjekt aspekt. Betraktar hälsan som ett positivt mänskligt värde och är ett samspel mellan människan och miljön. WHO arbetar för att förbättra hälsotillståndet hos alla änniskaor på jorden genom ex utrota sjukdmar, mat och rent vatten, utbildning, ...mm... 1995 utvecklade man texten med begreppet livskvalité som innebär att personens uppfattning av sin livssituation i den kulturella och värdesystem han/hon lever i.

Ole Berg (1975) Beskriver hälsa som att kunna arbeta  och fungera under olika förhållande.

Talcott Parsons (1981 ) talar om att hälsa är att optimalt fullgöra sina uppgifter och roller som man har i sociáliserats in i.

Peter Hjort (1982) beskriver hälsa som att kunna hantera stress och anpassa sig till olika svårigheter, sjukdomar, funktionsnedsättningar, olyckor, konflikter , ålderdomen...

Aron Antonosky ( 1979, 1988) Beskriver faktorer som främjar hälsan som handlar om att förstå sammanhang och uppleva situationen som meningsfulla,begripliga och hanterbara. Han använder begreppet " Salutogen".

Katie Eriksson (1984) Beskriver hälsa som samordning mellan sundhet, friskhet och välbefinnande. Hon beskriver detta med "hälsokorset". Alla har eget ansvar för sitt liv , sina val, och sin  hälsa. Att vara frisk knyts till fysisk hälsa, fysisk funktion och prestationsförmåga medan sundhet kopplas till psykisk hälsa som kan innebära att personen är klar och orienterad. Välbefinnande är den subkektiva känslan personen själv har kring sin hälsa.Det innebär att en svårt sjuk person kan uppleva hälsa.

Dorotea Orem (1991) Talar om hälsan som ett tillstånd av sundhet och helhet.

Siri Næss (2001) Beskriver hälsa som livskavlitét där personens kognitiva och affektiva upplevelser är positiva. En persons inre upplevelser kallas psykiskt välbefinnande och innebär han/hennes subjektiva upplevelser av sin livssituation.livskvalité innebär att ha det bra som innefattar goda känslor ex glädje, engagemang, kärlek och positiva bedömningar ex självrespekt, mening med tillvaron.. när det gäller sitt egna liv.

Det har gjorts många undersökningar där personer har lyft fram  hälsa som att inte vara sjuk, trivsel, att kropp och själ fungerar i vardagen, bo i egen bostad, klar i huvudet, ha synen, rörelseförmåga, ha ett gott humör...

Statiska Normalitetsbegrepp = hälsa är frånvaro av sjukdom. Utgår från naturvetenskapliga tankesättet normalvärden/medlevärde ex puls, blodtryck, längd och vikt, provtagningsvärden.... Här kan personalen bedöma utifrån olika värden som är norm.

Normativ normalitetsbegrepp = utgår från vad som är önskvärt och inte normen.

När vi läser om alla teorier som varit ienom åren och funderar över vad är hälsa och vad innebär det.... ? Den enda personen som kan avgör om han/hon har har hälsa är individen själv. Inom sjukvården utgår vi från WHO förklaring som finns med i alla dokument ex Hälso och sjukvårdslagen.

Aron Antonosky är en teori som kommer mer och mer och handlar om salutogen förhållningssätt och att skapa sammanhang.

Det finns många rapporter som beskriver den ökade psykisk ohälsan hos barn och ungdomar.
För att föstå detta måste man börja med att diskutera innebörden i begreppet hälsa och vilka faktorer som påverkar hälsa så det övergår till ohälsa. Vad kan vi göra för att öka hälsan...

Viktiga frågor är:

Vad är hälsa för mig?
Hur ser jag på min egen hälsa?
Vad kan jag göra för att höja min egna hälsa?
Vilka faktorer påverkar din hälsa och varför ?